Om Siden & Silke

Siden är ett fantastiskt naturmaterial med helt unika egenskaper!

Sidenets glans, mjukhet, vackra fall och sköna känsla är helt unikt
och gör det till textiliernas okrönta drottning!
Här följer en liten beskrivning av framställningen av silke och siden.

Silkesmaskar äter endast blad från Mullbärsträdet. Helt ekologiskt och fritt från gifter.
Silkesmaskarna får maten serverad och blir väl omhändertagna,
som här i en liten by i nordöstra Thailand

 silkesägg och silkesmaskar

Här ser man nästan hela livscykeln hos en silkesmask från ett pyttelitet ägg vidare till en larv som snabbt växer sig stor på alla mullbärsblad den tuggar i sig, samt den färdiga kokongen.

När silkeslarven är redo att spinna in sig i kokongen har den ömsat skinn 5 gånger och är ungefär 10,000 gånger större än när den kläcktes från ägget! Den slutar då att äta och arbetar oavbrutet med att spinna in sig i kokongen, den förpuppas. Larven rör huvudet i en 8-formig rörelse och bygger upp själva silkeskokongen av en endaste lång silkestråd, den kan vara ända upp till 1,6 km. lång!
Efter ungefär två dagar har larven spunnit klart och är nu innesluten i ett tätt och skyddande hölje av silke. Inuti puppan så påbörjas nu larvens tredje metaforfos, nu till puppa sista stadiet innan den blir en färdig fjäril. 

Här har maskarna spunnit in sig i sina kokonger av silke i för ändamålet speciella stora platta ‘fat’ där de får utvecklas i lugn och ro.

Just de här kokongerna är skarpt gula som ostkrokar! men de kan även ha andra färger ofta i vita och bruna nyanser.

 

 

 

 

 


 

 

 

 

Om puppan får utvecklas vidare som kommer den att efter 2 veckor gnaga sig ut ur kokongen och komma ut som en färdig fjäril Silkesspinnare (Bombyx Mori). Inom silkesodlingen så avbryter man det här stadiet genom att lägga kokongerna i kokande vatten, då dör pupporna, det här gör man för att få den obrutna släta silkestråden. Pupporna går inte till spillo utan de äts oftast upp eller används inom kosmetik och hudvård. En silkesodlare låter alltid ett antal fjärilar kläckas för att de ska få lägga ägg till nästa generation silkeslarver. En silkesfjäril lever mycket kort och äter ingenting, efter parning och äggläggning så dör den.

Pupporna läggs i kokande vatten och kokongen börjar lösas upp och silkestråden kan hasplas av.

 

Silket hasplas av kokongerna, många spindelvävstunna silkestrådar samlas ihop och bildar tillsammans en tråd som går att använda till bl.a. vävning.

 

 

 

Silkeskokong och puppa

 

 

 

Ingenting går till spillo, pupporna äts upp!

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Vi försöker i möjligaste mån arbeta med naturliga växtfärger, skonsamt för både människor och miljö och dessutom mycket vackert! 

Växtfärgning av silke

Växtfärgning av silke, uråldrig kunskap som lärs ut på nytt till nya generationers väverskor.

Här ses en indigofärgad sjal

Här ses en indigofärgad sjal och härvor av silke färgat lysande rött av cochenille

 

växtfärgade silkesgarn.

En palett av växtfärgade silkesgarn.
Så många vackra färger helt naturligt!

 

 

 

 

 

 

 

indigofärgad sjal i ikatteknik.

När garnet färgats är det klart för vävningen. Här vävs en vacker indigofärgad sjal i ikatteknik.

Detalj av väven

 

 

 

 

 

 

Handvävd sidensjal
Handvävd sjal från Thailand i sk. ‘sunset’teknik där varpen ärindelad i olika färger
men inslaget är i samma kulör. Det skapar ett säregen vacker lyster
där tyget skiftar i färg beroende på vilken vinkel man ser ifrån.

 

 

Siden är ett fantastiskt naturmaterial med helt unika egenskaper!

Det finns inget som slår känslan av äkta siden!
En av sidenets främsta egenskap är dess enastående lyster och sin förmåga att reflektera ljus, denna egenskap framhäver lyskraften i färger på ett helt unikt sätt. Siden kan absorbera vatten upp till en tredjedel av sin egen vikt och ändå känns helt torrt, det gör att användningen av siden som material till kläder i sport- och friluftsammanhang allt mer populärt.
Siden värmer alltså vid kyla och svalkar vid värme!
Sin goda förmåga att absorbera fukt delar sidenet med andra naturfibrer såsom linne och ull men siden har några unika egenskaper som de övriga materialen saknar, nämligen sin lätthet och elasticitet samt sin enastående styrka. Siden är även resistent mot mögel och röta men däremot är siden såsom andra textilfibrer känsligt för ultraviolett strålning.

Siden eller Silke, är det samma sak eller?
Svenskan gör till skillnad från de flesta andra språk skillnad på råvaran silke och den färdiga
produkten siden. ex. silkesmask, silkestråd, silkesvadd, sidentyg, sidensjal, sidenproduktion.

Sidenets historia börjar för 6000 år sedan i nuvarande Kina

I minst 6000 år har vi känt till konsten att tillverka siden av silkesfjärilens kokonger!
Från början tog man tillvara de korta silkestrådar man fick från de sprängda vildsilkeskokongerna,
men redan för 5000 år sedan så kunde man väva siden av hasplade och obrutna kokonger.
Med de långa silkestrådarna kunde man då väva ett glansigare och starkare tyger än tidigare.
Det äldsta fragment av kinesiskt siden man funnit är en bit tuskaftsväv från omkring 2750 f.kr.

Dagens silkesproduktion är den största någonsin i världshistorien.

Silke produceras idag i mer än 30 länder och Kina är världens ledande producent av råsilke,
2005 låg årsproduktionen på 290,000 ton, ca. 54% av världproduktionen.
Indien ligger på 2.a plats med 77,000 ton/år, ca. 14% och
på 3.e och 4.e plats plats kommer Uzbekistan och Brasilien med 11,000 respektive 6000 ton/år.
(siffror från 2005) Källa Wikipedia